Frivillighet i förändring: Så attraherar ni framtidens frivilliga

Medlemsorganisationer står inför nya utmaningar när det gäller att attrahera och behålla frivilliga i en tid där flexibilitet, kortsiktiga engagemang och personlig utveckling är i fokus. Professor Mie Femø vid Københavns Universitet har under det senaste året studerat kommunikationen kring en modern frivilligkultur. Hon framhäver att organisationer måste kunna omfamna och kommunicera öppet om periodsvisa medlemskap för att framstå som attraktiva i framtiden.

 

Frivilliga engagemang på nya villkor

Den klassiska synen på frivilligt arbete som ett livslångt engagemang är under förändring. Enligt professor vid Institutet för Nordiska Studier och Språkvetenskap och director för Centre for Interaction Research and Communication Design vid Köpenhamns Universitet, Mie Femø präglas frivillighetskulturen år 2024 av en ny flexibilitet, där periodsvisa medlemskap och mikrofrivillighet blir allt vanligare. Hon finner det särskilt intressant hur organisationer kan kommunicera kring periodsvisa medlemskap när de vill attrahera nya frivilliga.

”Jag ser ett växande intresse för ad hoc-frivillighet, där både unga och äldre väljer uppgifter som passar in i deras liv och utvecklar deras kompetenser – utan att binda sig under en längre tid,” förklarar Mie Femø.

Enligt henne ställer detta nya krav på organisationer som både måste kunna attrahera och behålla frivilliga i en värld full av möjligheter.

Vad motiverar de frivilliga? 

För att förstå den moderna frivillighetskulturen lyfter Mie Femø fram fem motivationsfaktorer från sin forskning som attraherar frivilliga:

  • Medborgarplikt och samhällsansvar: Ofta motiverade av en känsla av ansvar, främst bland äldre målgrupper.
  • Särskilt intresse: Frivilliga söker att utveckla sina kompetenser genom uppgifterna.
  • Identitet och självberättelse: Används för att skapa en personlig berättelse, till exempel genom att dela bilder och historier på sociala medier.
  • Gemenskap: Drivkraften att vara en del av något större och meningsfullt.
  • Meningsfullhet i livet: Vanligt hos personer utanför arbetsmarknaden som söker struktur och syfte i vardagen.

Dessa faktorer visar att frivillighet inte är en lösning som passar alla. Organisationer bör därför anpassa sina erbjudanden och budskap för att tilltala olika målgrupper.

 
Periodsvisa frivilliga kräver tydligare ramar

Medlemsorganisationer som vill attrahera medlemmar och frivilliga bör ha en god förståelse för sin målgrupp och stödja deras personliga och professionella utveckling. Det är viktigt att identifiera vad som motiverar de frivilliga och kommunicera detta tydligt – exempelvis i jobbannonser eller på sociala medier. De periodsvisa frivilliga drivs särskilt av kortvariga, men meningsfulla uppgifter.

”Man ska inte tänka på om det är lätt eller svårt att rekrytera frivilliga. Det är för binärt.  Det handlar ju inte om en homogen grupp – vissa är till exempel frivilliga i bostadsrättsföreningar, andra i studentpubar på universitetet, och de motiveras av helt olika saker. Därför är det viktigt att organisationen tydligt kommunicerar uppgifternas varaktighet samt vilka fördelar som följer med,” påpekar Femø.

Den tydliga kommunikationen ska besvara: 
  • Tidsram: Hur lång tid förväntas de frivilliga bidra?
  • Kompetenser: Vilka färdigheter efterfrågas?
  • Personlig utveckling: Vilken erfarenhet och värde får den frivillige med sig?
En bra onboarding är nyckeln till att tillfredsställa frivilliga

En målinriktad onboarding är en avgörande faktor för att den frivillige ska bli väl förberedd att utföra sina arbetsuppgifter. Enligt Femø har många organisationer stor nytta av mentorskap. Här matchas den frivillige med en mer erfaren medarbetare eller frivillig som ger insikt i organisationens kultur, värderingar och specifika arbetsuppgifter. Mentorn blir en viktig samtalspartner i vardagen som kan stötta den frivillige i både små och stora frågor.

När förutsättningarna gör det enkelt att bidra

Det är viktigt att de yttre förutsättningarna är på plats för att frivilliga ska kunna utföra sitt arbete i vardagen. Femø lyfter fram Holbæk kommun som ett bra exempel på hur organisatoriska och fysiska förhållanden kan samverka och skapa de bästa förutsättningarna för frivilliga.

I kommunen har frivilliga möjlighet att sköta och underhålla gemensamma naturområden. De får tillgång till verktyg och en utrustningsvagn, vilket gör att de kan arbeta när det passar dem. När de är klara kan de enkelt lämna tillbaka utrustningen.

”Det ska gärna vara enkelt att utföra sitt arbete som frivillig. När både de organisatoriska och fysiska förutsättningarna är på plats blir det både lättare och mer attraktivt att bidra,” säger hon.

Kom ihåg att erkänna och uppskatta de frivilligas engagemang

Att få frivilliga ombord är en sak – att behålla dem är en annan. Femø ser ett återkommande mönster i sin forskning: Unga människor ställer idag högre krav på frivilligt arbete. De vill se framsteg och utveckla sina kompetenser. Därför bör organisationen regelbundet avsätta tid för förväntningsavstämningar kring uppgifter, där den frivillige får möjlighet att komma med förslag på ansvarsområden.

”Som organisation kan man inte bara luta sig tillbaka så snart den frivillige har kommit in i verksamheten. Det är viktigt att regelbundet checka in, hålla utvecklingssamtal och se om den frivillige trivs och är motiverad, eller om personen vill ta sig an andra uppgifter. Löpande förväntningsavstämningar säkerställer att den frivillige känner sig sedd och hörd,” förklarar hon.

Lika viktigt är det att komma ihåg att säga tack och att visa uppskattning för den insats som den frivillige gör för organisationen. ”De flesta människor trivs bättre och känner större engagemang när de upplever att deras insats uppskattas. Att tacka är inte en engångshandling – det måste ske kontinuerligt,” betonar Femø.

Handbok

Mie Femø 

  • Professor vid Institutet för Nordiska Studier och Språkvetenskap och director för Centre for Interaction Research and Communication Design vid Köpenhamns Universitet
  • Ph.D. i Institutionell Interaktion
  • Undervisar bland annat i Metodkurs för kommunikation och kultur, Processledning och facilitering, Strategisk kommunikation, Kommunikation och kultur i internationella företag, samt Kommunikationsrådgivning och rådgivarens roll
  • Undersöker i sitt forskningsprojekt om Workplace Interaction bland annat hur organisationer kan arbeta med flexibla medlemskap

Läs mer om Mie Femøs arbete här: https://researchprofiles.ku.dk/da/persons/mie-fem%C3%B8-nielsen 

 

Om du är intresserad av att höra mer om hur EG Membercares medlemslösning kan stötta er organisations kommersiella aktiviteter, är du välkommen att kontakta Manager för Professional Service and Customer Success Emil Hovøre Andersen på +45 51 84 26 54 eller emhoa@eg.dk.