Att arbeta med inkludering och mångfald kan verka överväldigande, men ett sätt som organisationer kan påbörja sitt arbete med frågan, är genom sin kommunikation. Inkluderande kommunikation hjälper inte bara organisationer att locka en bredare grupp människor, men kan även hjälpa till att skapa en företagskultur där alla känner sig välkomna. Den här artikeln handlar om hur en kan skapa inkluderande, jämlik och könsneutral kommunikation, och vilka fördelar som medföljer. 

Groupcares senaste föreningsrapport ”Mångfald och inkludering i Nordens medlemsorganisationer” visar att organisationer som arbetar målmedvetet med mångfald och inkludering inte bara upplever en större tillväxt än de organisationer som inte aktivt arbetar med frågan, utan även en högre tillfredsställelse bland anställda och frivilliga. Trots fördelarna så har mer än en tredjedel av de organisationer som besvarat enkäten inget fokus på temat. Ett sätt organisationer kan kickstarta sitt arbeta med mångfald och inkludering är genom sin interna och externa kommunikation

Att skapa jämlik kommunikation handlar i första hand om att se till att alla vi kommunicerar till känner sig inkluderade, oberoende av klass, funktionsnedsättning, könsidentitet, etnicitet, religion, sexuell läggning eller utbildningsnivå. Jämlik kommunikation berör både hur text och bild kan uppfattas, men även tillgängligheten och svårighetsgraden av innehållet. Att skapa inkluderande kommunikation är inte komplicerat, men det kräver medvetna val gällande språkbruket och användandet av bildmaterial. Som riktlinje finns det tre saker en kommunikatör bör utgå ifrån vid skapandet av jämlik och inkluderande kommunikation – språkbruket, det visuella materialet och svårighetsgraden. 

 

1) Könsneutralt och inkluderande språkbruk

Könsneutralt språk inkluderar användningen av icke-diskriminerande och genusrättvist språkbruk, för att undvika att texter uppfattas som vinklade eller kränkande. I rapport av Europaparlamentet från 2018, beskrivs det hur könsneutralt språk bidrar till minskade könsstereotyper, vilket i sin tur kan leda till ökad jämställdhet.

De svenska och danska språken har naturligt genus. Det betyder att det finns specifika personliga pronomen för en del substantiv. Trots att en större del är könsneutrala, bör en kommunikatör vara uppmärksam när dessa används och alltid ha läsaren i åtanke. Använd alltid könsneutrala termer när det går. Till exempel så är ”talesperson” mer inkluderande än ”talesman”, och ordet ”partner” antyder inget kön, medan ”fästmö” eller ”pojkvän” gör det. Fråga alltid dig själv om språket upplevs inkluderande eller uteslutande innan du talar eller publicerar text. Om uteslutande termer eller uttryck används, bör de ändras eller tas bort. Till exempel så kan uttrycket ”bensträckare” uppfattas som icke-inkluderande och är därmed en dålig synonym till ”paus”.

Kommunikationen bör även respektera enskilda personers val av pronomen. Det kan vara han, hon, hen eller något annat. Kommunicerar du till någon du känner väl är det enkelt, men om mottagarens val av pronomen är okänt, kan det vara svårt. Använd i så fall inkluderande termer som ”hen” (på engelska ”they”, ”them”) för att inte utesluta någon. Personliga pronomen bör även respekteras i undersökningar. Vid datainsamlingar är det vanligt att fråga om personers kön då det kan vara aktuellt för jämförelser av svar. Men var uppmärksam att det kan upplevas som diskriminerande. Det bör finnas fler svarsmöjligheter än bara ”man” eller ”kvinna”. Dessutom bör svarande alltid ges möjligheten att lämna frågan tom om de vill.  

 

2) Bilder som inkluderar alla

Det finns en mångfald i vårt samhälle, men denna speglas inte alltid i organisationers kommunikation, framför allt inte visuella kommunikation. Bilder skickar budskap mycket snabbare än text gör och kan därmed spela stor roll i hur kommunikation uppfattas. Vid användandet av bilder gäller samma principer som vid skapande av text – det ska vara inkluderande och icke-diskriminerande. Region Värmland har tagit fram “Schyst”, en webbplats där de samlar handböcker för rättvis kommunikation. I handboken “Schyst kommunikation” beskriver de att hur en bild uppfattas delvis beror på mottagarens egna uppfattningar, men att en kommunikatör kan ha stor påverkan. Bilders motiv, miljö, och samspel med rubriker och texter spelar roll.

För organisationer som vill arbeta mer aktivt mer inkludering och mångfald, så är bilder ett enkelt sätt att signalera sina ambitioner. För de som skapar sitt material själva, kan en idé vara att fotografera på arbetsplatsen eller under medlemsevenemang. På så sätt speglar kommunikationen verkligheten. Dock kan detta vara problematiskt för organisationer som inte har en större mångfald bland sina anställda eller medlemmar. Önskar organisationer att se en förändring kan det vara mer effektivt att visa en önskad situation än verklighet. Se till att alla är mottagare kan känna sig inkluderade i kommunikationen, oberoende av etnicitet, funktionsvariation, könsidentitet och klass.  

Som kommunikatör bör man även se även till att alla porträtteras på lika villkor. Enligt handboken “Schyst kommunikation” så fotas ofta män i yrkesmässiga sammanhang, medan kvinnor ofta fotas i hemmet eller andra avslappnade miljöer, trots att kontexten är de samma. Fundera på hur miljön eller bakgrunden bidrar till bildens budskap. Kom ihåg att goda exempel kan uppmuntra till förändring! 
 

Dessa bilder är två goda exempel på inkluderande och rättvis kommunikation då båda är porträtterade i miljöer som reflekterar deras styrka. Bilderna är tagna av Tomas Gunnarsson, även kallad “Genusfotografen”. 

För de organisationer som inte skapar sitt bildmaterial själv, är det viktigt att de kan beskriva sina ambitioner och mål för den som är anlitad att fota eller filma. Handboken “Schyst kommunikation” beskriver att är det väsentligt att organisationer ger den som är anlitad bra underlag, och tipsar alla att beskriva vad de strävar efter och hur bildmaterialet kommer användas, samt gärna bifoga exempel på bilder de tycker om. De organisationer som i stället använder sig av bildbanker, bör ha i åtanke att alla bilder inte alltid är relevanta, trots att de är tagna av professionella. Genom att regelbundet gå igenom sitt bildarkiv och radera bilder som känns daterade, kan organisationer säkerställa att den visuella kommunikationen representerar de mål och visioner de satt upp.  

 

3) Tillgänglighet och svårighetsgrad av information

Oberoende vilken målgrupp du kommunicerar till, är det viktigt att budskapet är enkelt att förstå. Kom ihåg att den mest effektiva kommunikationen är kort, men korrekt. Det betyder att en bör undvika sådant som är oväsentligt för budskapet, eller kan skapa förvirring. Marknadsföraren och författaren Shalaka Kulkarni skriver i en artikel med titeln “A Beginner’s Guide to Gender-neutral Communication” att kommunikationsstilen “less is more” mer fördelaktig då den eliminerar allt visuellt brus. Hon menar att kommunikation bör handla mer om uttryck snarare än identitet. Gör du till exempel reklam för ett evenemang, är det viktigt att läsaren enkelt kan hitta plats och tidpunkt. Deltar du däremot i en paneldiskussion, är det viktigt att deltagare kan följa dina argument. Ha alltid en tydlig början, mitten och slut. Undvik även att använda överkomplicerade ord för sakens skull. Det är enkelt att tro att det skapar trovärdighet, men ofta har det motsatt effekt.  

Olika målgrupper kan även kräva olika språk. Det kan det vara fördelaktigt att göra material tillgängligt på flera språk, vilket inkluderar att göra texter och bilder öppna för syntolkning. På så sätt säkerställer du att fler kan ta del av budskapet. Det är framför allt till fördel för politiska partier eller andra medlemsorganisationer som har förtroendevalda. Idag använder sig många politiska partier, kommuner och institutioner av översättningsprogram och digital uppläsning för att säkerställa bred spridning av väsentlig information, vilket har en positiv inverkan på landets demokrati.  

 

Fördelarna

För många medlemsorganisationer är kommunikation A och O för att locka medlemmar och frivilliga, därför är det viktigt att kommunikationen speglar organisationens vision och värderingar. Även om en organisation inte arbetar aktivt med mångfald, så kan den externa kommunikationen bidra till att en mer mångfaldig grupp dras till organisationen. För att uppnå mångfald måste vi skapa attraktiva verksamheter där varje medarbetares förutsättningar tas tillvara. Genom att skapa inkluderande, icke-diskriminerande och könsneutral kommunikation signalerar organisationer att de strävar mot det målet.  

Jämlik kommunikation kan även påverka den direkta organisationen. Organisationers interna kommunikation är minst lika viktig som den externa, och kan ha stor inverkan på hur anställda och medlemmar känner tillhörighet. Genom att tänka på de tre punkterna diskuterade ovan, kan organisationer säkerställa att ingen blir diskriminerad eller upprörd av den interna kommunikationen. Dessutom kan det bidra till en mer öppen företagskultur, där anställda vågar dela med sig av sina tankar och stå upp för vad de står för. Groupcares senaste föreningsundersökning visar att mångfald på arbetsplatsen leder till högre tillfredsställelse bland anställda och medlemmar.

Slutligen så både speglar och formar kommunikation vår omvärld. Inkluderande kommunikation, eller kommunikation som visar en önskad bild snarare än verkligheten, kan främja social förändring och ökad jämställdhet. Könsneutralt språk bidrar till minskade könsstereotyper. Ju fler som kommunicerar inkluderande och icke-diskriminerande, desto fler kan vi uppmuntra att bryta negativa normer.  

 

Gillade du artikeln?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för mer gratis inspiration.